Att underskatta sig själv

I lördags sprang jag för andra gången på flera månader. Blev intervaller på löppbandet efter att jag kört lite styrke i form av rygg och axlar. Otroligt skönt att få svettas rejält!

Varje gång jag ska köra intervaller så går jag ut lite försiktigt för att jag inte tror att jag ska orka annars. Kanske klokt men samtidigt känns det som att jag fegar lite väl mycket för när jag sedan lägger på mer och mer för varje intervall så är jag fortfarande inte så jättetrött när jag är klar. Sist jag körde intervallträning innan jag blev skadad så lovade jag mig själv att gå ut hårdare nästa gång. Sen tvingades jag ju vila och nu när jag skulle köra i lördags så ville jag inte gå ut för hårt eftersom inte tränat nån konditionsträning på länge. Dock hade jag pallat lite till så nu bestämmer jag mig för att nästa gång slutar jag med att underskatta mig själv och kör lite hårdare. Punkt.