Death road

Häromdagen såg jag ett program på tv där olika chaufförer åker lastbil för att leverera varor i olika delar av världen. De var i Bolivia och åkte på Death Road, vägen är ökänd för att vara mycket riskabel och kallas "världens farligaste väg". Fick flashback eftersom jag själv har cyklat mountain bike nerför den vägen! I början var det väldigt läskigt men ju mer varm i kläderna man blev desto roligare blev det. Kanske inte nåt jag skulle göra idag med tanke på riskerna, med åldern kommer även mer eftertänksamhet. : )

Blev nostalgisk så jag gick in på Resedagboken, där jag har flera av mina resor samlade, och läste vad jag skrivit om cykelturen nerför världens farligaste väg. Jag har kopierat in det nedan (obs eftersom vi var utanför Sverige när det skrevs så fattas prickar över å, ä och ö):

lördag 22 februari 2003 La Paz, Bolivia
Igar gjorde vi nat skitkul. Vi akte Mountainbikes nerfor vad som sags vara vara varlden farligaste vag (aven vackraste). Det var 70 km, mest nerfor pa en smal vag. Gallde att inte cykla alltfor fort sa att man inte akte av vagen, vilket inte hade varit sa lyckat med tanke pa hur hogt vi var och hur stupt det var! :-)Vi borjade pa 4700 meter och slutade pa 1300 meter. Vi cyklade genom vattenfall, lera och stenar. Verkligen skoj! Tog ca 4 timmar. Nar vi kom fram sag vi ut som vi hade badat i en lerhog. :-) Naturen var helt sagolik!
Det skulle ta ca 4 timmar att aka upp igen med bil sa ni kan ju tanka er vagen! Men vad som, som sagt, skulle ta 4 timmar blev ca 6 timmar eftersom det regnade pa hemvagen och vagen var som den var. Forsta hindret pa vagen var ett stor lastbil som hade fastnat i leran, kom dock darifran efter ca 20 minuter. Men sen kom det andra och stora dilemmat; vagen var igenblockerad pa ett stalle eftersom det regnade och det rasade ner stenar och lera pa den redan smala vagen. Varan gudie sa att vi kanske var tvugna att sova i bilen. (Fanns ingen chans att man kunde vanda bilen pa den vagen..) Vantade ca 1 timme dar, kande oss ratt sa hjalplosa och nar man sag hur mycket lera som blockerade vagen trodde vi aldrig att vi skulle komma darifran samma dag. Dom kunde inte ploja vagen heller eftersom det hela tiden rasade stora stenar. Tur nog sa slutade det att regna och falla stenar sa dom kunde ploja undan allt med en slags truck. Tog bara nagra minuter. (dom ar vana vid att det hander). Vilken lattnad nar vi kunde aka darifran!
Resten av hemresan satt vi bara och vantade pa nasta hinder men allt flot pa. :-)